Grundkurs i vaginans anatomi

När var det senast du tittade på din vagina? Jag menar, verkligen tittade på den? Om du är som de flesta är chansen stor att ditt svar är ”inte på sistone” – eller ”aldrig”.

Om du visste mer om din kropp och hade bättre och mer tillförlitlig information om mensprodukter skulle du kanske kunna fatta mer välgrundade beslut. Eller hur?

Ärligt talat, det kan kännas konstigt att titta på sig själv när man sitter på huk framför en spegel. Men det beror bara på att många av oss har lärt oss att våra vulvor (obs: vulvan är den yttre delen av de kvinnliga könsorganen, medan slidan är den inre kanalen) är ”privata” områden.

Det stämmer i den meningen att du har fullständig kontroll över vem eller vad du släpper in där nere. Men det är din kropp, och att veta hur din anatomi ser ut – och hur den ska se ut – är en viktig del av att behålla kontrollen över din reproduktiva hälsa.

Hur ser en normal vulva ut?

Forskning har visat att 50 % av kvinnorna oroar sig för om deras vulva ser ”normal” ut, 20 % av kvinnorna vet inte hur den ska se ut, men 1 av 7 kvinnor har övervägt att genomgå plastikkirurgi där.

Och det är inte konstigt – den kvinnliga anatomin behandlas bara ytligt i sexualundervisningen och nämns sällan igen när man har slutat skolan. För vissa är porr den enda källan till information om hur vulvor ser ut, vilket kan ge en mycket missvisande bild av vad som är normalt.

Sanningen är att vulvor (och vaginor) finns i en mängd olika former, storlekar och färger, och att varje vulva är unik. Vissa har nedhängande blygdläppar, andra har klitoris som knappt syns (men som ändå kan ge stark njutning), och vissa har en blandning av brun och rosa hud… du fattar vad jag menar. En normal vulva är en frisk vulva, inte en som ser ut på ett visst sätt.

Ta gärna fram en spegel medan du läser detta

Här på Lunette anser vi att alla bör ta sig tid att lära känna sig själva och sin kropp. En djupare förståelse för hur dessa två hänger ihop leder till ett rikare och mer givande liv. Att titta på din vulva samtidigt som du lär dig om alla dess olika delar kan hjälpa dig att bli mer bekant med din anatomi – och det finns mycket att lära sig.

Yttre anatomi

Som begreppet antyder omfattar den yttre kvinnliga anatomin de könsorgan som befinner sig utanför kroppen. Sammantaget kallas detta område för vulva. Vulvan omfattar de yttre och inre blygdläpparna (labia majora och labia minora), klitoris samt öppningarna till urinröret och slidan – hela paketet. Hela detta område kallas ofta felaktigt för slidan – det du kan se utifrån är egentligen bara slidöppningen. Du kommer att lära dig mer om slidan senare i avsnittet om den inre anatomin.

Mons (eller Mons Pubis)

Mons pubis, eller mons veneris, är den svagt upphöjda delen ovanför blygdbenet. Dess uppgift är att dämpa stötar och skydda benet vid samlag. Efter puberteten växer könshår i detta område.

Labia majora (yttre blygdläpparna)

De stora blygdläpparna, även kallade yttre blygdläpparna, är de yttre hudveck som omger vaginalöppningen och fungerar som ett skyddande lager. Även om de ofta är större än de små blygdläpparna är det inte ovanligt att de inre blygdläpparna är lika stora, om inte större, än de yttre. De stora blygdläpparna kan variera i färg. De kan till exempel vara rosa, karmosinröda eller rödbruna. De kan också variera i längd från korta till långa och kan se släta eller rynkiga ut. Så oroa dig inte, din vulva är inte konstig.

Labia minora (inre blygdläppar)

De små blygdläpparna, även kallade de inre blygdläpparna, är de tunna hudveck som finns inuti de stora blygdläpparna. De inre blygdläpparna täcker öppningarna till slidan och urinröret. Detta område inuti de inre blygdläpparna kallas för vestibulen. De inre blygdläpparna är de ultimata multitaskarna. Från att skydda vestibulen mot bakterier till att hysa nervändar som förstärker den sexuella njutningen – det råder ingen tvekan om att de inre blygdläpparna är helt fantastiska.

De inre blygdläpparna ser, precis som alla andra delar av vulvan, olika ut från person till person. Vissa har inre blygdläppar som hänger ned längre än de yttre, medan andra har så små inre blygdläppar att man knappt kan se dem. En person kan till och med ha inre blygdläppar som ser olika ut på varje sida – det är helt normalt!

Klitoris + ollon

Precis under blygdbenet förenas de inre blygdläpparna och bildar klitorishinnan. Denna hinna är fäst vid klitorisglansen, som är den yttersta spetsen på klitoris (den del som syns utanför kroppen). Klitorishinnan skyddar din mycket känsliga klitoris (tänk: över 8 000 nervändar!).

Många tror att klitorisens spets är allt som finns, men så är det inte. Faktum är att din klitoris är nästan lika stor som en penis, men den sträcker sig inåt i kroppen och bildar en V-form, som kallas crura. Varje sida av crura är ungefär 3 inches lång och består av erektil vävnad som spelar en viktig roll för sexuell njutning och orgasm. Klitoris är den enda delen av kroppen som är helt och hållet avsedd för sexuell njutning.

Ganska häftigt, eller hur?

Urinrörsöppningen

Urinröret är en kanal som är förbunden med urinblåsan och genom vilken urinen leds ut ur kroppen. Urinrörets mynning ligger precis under klitoris.

Vaginalöppningen

När folk säger ”vagina” menar de ofta sin ”vulva”, vilket är den kvinnliga anatomi vi talar om här. Ordet vagina avser egentligen den inre kanalen (där penisar eller leksaker förs in och barn kommer ut). Under urinrörets mynning finns vaginalöppningen, där du för in saker som din menskopp. Vaginalöppningen vidgas och dras ihop, men trots vad vissa hävdar förblir den inte utsträckt.

Vulva

Vulva, som ofta kallas för vagina, är det egentliga namnet på det område där urinrörets mynning, vaginalöppningen, blygdläpparna (de stora och de små) och klitoris finns.

Damm

Dam, även kallat perineum, är området mellan vulva och anus. Denna del av kroppen har många nervändar och kan kännas skönt när den stimuleras; den fungerar dessutom som en förbindelse.

Anus

Anus är den öppning genom vilken avföringen lämnar kroppen via tarmarna. Efter puberteten växer det ofta ut könshår i detta område. 

Inre anatomi

Den inre anatomin består av alla de delar som du inte kan se, och det är där den reproduktiva magin utspelar sig. Oavsett om du är gravid eller inte påverkar de hormonella funktionerna som hör samman med din inre anatomi din vardag.

Vagina

Slidan är den muskulösa kanalen som förbinder de yttre könsorganen med livmoderhalsen. Den är ungefär 2 till 4 tum lång och kan bli dubbelt så lång vid sexuell upphetsning. (VAD?!) Slidans väggar kan beskrivas som lager av rynkor eller veck av muskelvävnad. Mensblodet rinner från livmodern genom livmoderhalsen för att lämna kroppen via slidan. Slem bildas för att hålla slidan fuktig, vilket underlättar samlag, fångar upp sperma för befruktning och rengör. Hur mycket slem som bildas under en cykel kan variera. Vanligtvis ökar mängden ungefär två veckor före menstruationen, vilket kan kännas lite oroande tills man inser att det är en helt naturlig företeelse som bidrar till att upprätthålla slidan hälsa. Kom bara ihåg att utsöndringens mängd, färg och konsistens varierar från person till person och under menstruationscykelns olika faser.

Hymen

Hymen, som även kallas vaginalkorona, sitter precis innanför vaginalöppningen. Det är ett tunt vävnadsmembran som delvis täcker vaginalöppningen och som med tiden tenderar att brytas ned på grund av hormoner, naturligt flyt och vaginalt samlag. Men avsaknaden av hymen är inte ett tecken på förlorad oskuld, eftersom det ofta kan brista vid många icke-sexuella aktiviteter, till exempel idrott. Vissa människor har faktiskt inget alls.

Skemmet

Skemmet är en led där bäckenets två halvor möts. Du hittar det bakom vaginalöppningen. Att kunna känna av skemmet inifrån slidan är oerhört viktigt för att placera en menskopp på rätt sätt, eftersom din menskopp måste placeras precis bortom skemmet.

G-punkten

Grafenberg-punkten, mer känd som G-punkten, ligger på slidan främre vägg (mot buken) strax bortom blygdbenet och känns något svampig. Det kan vara svårt att hitta den om fingrarna inte når fram, men tänk på att den kan vara svår att lokalisera exakt. För många är den dock en erotisk zon som kan bidra avsevärt till deras sexuella upphetsning.

Livmoderhalsen

Livmoderhalsen är en smal, halsliknande kanal som bildas vid livmoderns nedre ände. Livmoderhalsens läge kan variera från person till person och förändras under menstruationscykeln. Om du letar efter den med fingret kommer du att märka att den känns ungefär som näsan. Livmoderhalsen är den plats där menstruationsblodet lämnar livmodern för att sedan passera genom slidan. Även sperma passerar genom livmoderhalsen för att nå livmodern. Under graviditeten vidgas livmoderhalsen, eller sträcks ut, för att barnet ska kunna passera genom den vid en vaginal förlossning. Men oroa dig inte – så länge du inte är i färd med att föda ett barn är det bara menstruationsblod eller sperma som kan passera genom livmoderhalsen. 

Fortplantningsorgan

Det kvinnliga reproduktionssystemet har två funktioner: Den första är att producera äggceller, och den andra är att skydda och ge näring åt avkomman fram till födseln.

Livmodern

Livmodern är en muskulös, päronformad organ där fostret utvecklas under graviditeten. Om ett ägg når livmodern utan att befruktas av en spermie, stöts livmoderns slemhinna bort och lämnar kroppen. Detta kallas menstruation.

Äggledarna

Äggledarna sträcker sig ut från båda sidor om livmodern och utgör den väg som ett frigjort ägg måste färdas längs för att nå livmodern under ägglossningen. Om ägget inte befruktas stöts det ut ur livmodern tillsammans med livmoderslemhinnan under menstruationen.

Äggstockar

Äggstockarna är knöliga och ungefär lika stora som en vindruva. De sitter på vardera sidan om livmodern, där de producerar och lagrar dina ägg.

Bäckenbotten

Bäckenbotten, eller bäckenmembranet, kan beskrivas som ett nätverk av muskler och bindväv som spänner över bäckenöppningen. Bäckenbotten, som ligger under bäckenet, stöder inte bara livmodern och slidan, utan även urinblåsan, tarmarna och ändtarmen – och ser till att de hålls på plats och kan fungera som de ska. Det är just dessa muskler som kommer att spela en viktig roll vid användning och borttagning av din menskopp.